Uzbekistan

Inledning

Uzbekistan är en av de tidigare sovjetrepublikerna i Centralasien. Landet gränsar till Tadzjikistan och Kirgizistan i öster, Turkmenistan i söder och Kazakstan i norr. De största befolkningsgrupperna är uzbeker, ryssar, tadzjiker och kazaker. Uzbekistan har ca 27,2 milj.invånare med en genomsnittlig befolkningstäthet av 61 inv. per km2. En stor del av befolkningen bor i landets östra delar, i Ferganadalen eller i området kring huvudstaden Tasjkent. Den naturliga befolkningstillväxten har under efterkrigstiden varit genomgående hög (1,6 %, 2005). Skillnaderna mellan stad och land är emellertid stora. Den förväntade livslängden vid födelsen var år 2005, 63 år för män och 70 år för kvinnor. Officiellt uppges att spädbarnsdödligheten uppgår till 62 per 1 000 levande födda.

Sociala förhållanden

Efter självständigheten har regimen i Uzbekistan vidtagit mycket få reformer i riktning mot marknadsekonomi och demokrati. De sociala omvälvningar som utmärker andra f.d. sovjetiska stater är betydligt mindre i Uzbekistan även om växande arbetslöshet, vidgade inkomstklyftor, ökad kriminalitet, omfattande gränsöverskridande narkotikahandel och allt fler sociala problem har visat sig. Från Ferganadalen och södra Uzbekistan har under senare år etniska och religiösa motsättningar rapporterats.

Ekologiska katastrofer av enorma mått har drabbat Uzbekistan och hälsosituationen är på många håll kritisk. Ett exempel är situationen vid Aralsjön som till stor del har torkat ut på grund av den intensiva konstbevattningen av framförallt bomullsodlingar. Närmare hälften av städerna saknar avloppsrening, och på landsbygden är 5 miljoner människor utan rinnande vatten. Försök att begränsa vattenslöseriet inom jordbruket har inte haft någon effekt. Spädbarnsdödligheten ökar, likaså mortaliteten. Både sjukvården och utbildningsväsendet har under senare år försämrats på grund av bristande resurser.

Kvinnors situation i Uzbekistan är ofta svår. Misshandel av kvinnor inom hemmets väggar ses som en familjeangelägenhet snarare än ett brott. Kulturella och religiösa normer samt ekonomiska svårigheter begränsar kvinnors möjligheter till utbildning och yrkesarbete. På landsbygden är det vanligt att kvinnor endast rör sig i begränsad utsträckning utanför familjen. Våldtäkter på polisstationer är vanligt förekommande och förövarna blir inte straffade. Handel med kvinnor är ett utbrett problem.

Det förekommer omfattande barnarbete under bomullsskörden. Då stängs skolorna under ett antal månader och barn så små som sju år tvingas ut på fälten för att arbeta under mycket dåliga sanitära förhållanden.

Politiska förhållanden

Efter Sovjetunionens sönderfall blev Uzbekistan självständigt. Den författning som antogs 1992 ger presidenten mycket stora maktbefogenheter, och i praktiken styrs landet enväldigt av president Islam Karimov samt det reformerade kommunistpartiet, Folkets demokratiska parti, vilket helt dominerar det politiska livet. Fem regimtrogna partier är registrerade medan inga oppositionspartier har tillåtits att registrera sig och för att få möjlighet att ställa upp i val. Partier på religiös eller etnisk grund är helt förbjudna. De främsta oppositionsgrupperna är Birlik (Enhet) och Erk (Frihet), vilka bildades i slutet av sovjetperioden. Deras medlemmar utsätts för diskriminering och många av dem lever i exil utomlands. Det är mycket svårt att få tillstånd att hålla demonstrationer.

Medierna i Uzbekistan är helt kontrollerade av regeringen. Det krävs tillstånd för alla former av publikationer och privata tryckerier existerar inte. En särskild mediekommission kan stänga media utan domstolsbeslut och det är vanligt med hot och trakasserier av journalister. De enda utländska tidningar som är tillåtna är några ryska ur vilka alla artiklar som är kritiska mot Uzbekistan redigeras bort innan de trycks om.

Godtyckliga frihetsberövanden förekommer regelbundet i Uzbekistan. Det krävs utresevisum för att få resa utomlands, förutom till vissa andra OSS-stater. För att byta bostadsort inom landet krävs tillstånd av de lokala myndigheterna. Sådana tillstånd utfärdas sällan för dem som vill flytta till Tasjkent. Mutor krävs ofta för att få ansökningar om nödvändiga tillstånd godkända.

Rättväsendet lyder under presidenten som tillsätter alla domare och kan avsätta dem när som helst. Polis begår rutinmässigt övergrepp på misstänkta för att få fram erkännanden vilka accepteras av domare som bevisning. Det förekommer ofta att narkotika, vapen och förbjuden religiös litteratur planteras på misstänkta medlemmar av islamistiska grupper och politiska motståndare till regimen för att rättfärdiga arresteringar. Åklagarna har en mycket stark position inom rättsväsendet i Uzbekistan. Kvaliteten på försvarsadvokaterna är ofta låg och många åtalade nekas helt tillgång till en advokat.

Utövande av islam, kristendom och judendom i registrerade och kontrollerade organisationer är tillåtet men inofficiell utövning av islam betraktas som extremism och är förbjuden. Medlemmar av oregistrerade kristna grupper så som Jehovas vittnen och baptister diskrimineras och förföljs. I synnerhet efter den 11 september 2001 har förföljelsen av oregistrerade muslimska grupperingar varit intensiv med motiveringen att dessa påstås ha nära samröre med terrorism. Det har förekommit många fall där medlemmar av dessa organisationer under tortyr tvingas skriva under fabricerade bekännelser om terroristkontakter. Fängelserna i landet är mycket överbefolkade och har brist på mat och läkemedel. I synnerhet Jaslyk-fängelset är ökänt för sina extremt hårda villkor och den dåliga behandlingen av religiösa fångar. Fångarna utsätts ofta för övergrepp eller tortyr och ett antal dödsfall orsakade av tortyr har dokumenterats under de senaste åren. Under de senaste åren har många avrättningar skett i Uzbekistan. Dessa har ibland verkställts i hemlighet utan att de anhöriga till den dödsdömde blivit informerade på förhand. Det har även förekommit att avrättade personer blivit begravda på hemlig plats. I juni 2007 togs emellertid ett beslut om att avskaffa dödsstraffet i landet och detta beslut trädde i kraft 1 januari 2008.

I ett demokratiskt tvivelaktigt val i januari 2000 återvaldes president Karimov med stor majoritet. Presidentens mandatperiod förlängdes från 5 till 7 år i en folkomröstning 2002. I december 2007 omvaldes Karimov med 88 procent av rösterna i ett val utan någon egentlig motkandidat. Valet dömdes ut som odemokratiskt av OSSE:s observatörsgrupp Formellt ligger den lagstiftande makten hos parlamentet vilket sedan 2002 består av två kamrar. Den undre kammaren består av 120 ledamöter och utses i allmänna val medan den övre kammaren har 100 ledamöter av vilka 16 utses av presidenten medan resten utnämns av regionala styrande.

Efter den 11 september 2001 var Uzbekistan i nära samarbete med USA och dess allierade under ett antal år. Uzbekistan upplät i samband med invasionen av Afghanistan en militärbas åt USA. Denna militärbas tvingades USA emellertid att lämna under 2004 och under de senaste åren har Uzbekistans ledning mer och mer närmat sig Kina och Ryssland både politiskt och ekonomiskt. Ryska företag har bland annat fått kontrakt på utvinningen av landets omfattande naturgastillgångar vilket tidigare amerikanska företag haft. Uzbekistan är nu en av medlemmarna i Shanghai Cooperation Organization, en samarbetsorganisation som för övrigt inkluderar Kina, Ryssland, Kirgizistan, Tadzjikistan och Kazakstan. Det brutala nedslåendet av demonstrationerna i Andizjan i maj 2005, då väpnade styrkor dödade hundratals demonstranter, ledde till sanktioner från EU mot ett antal ledande myndighetspersoner. Dessa sanktioner upphävdes dock i slutet av 2007.

Ekonomi

Uzbekistans näringsliv och ekonomiska struktur har behållit mycket av sitt utseende från sovjetperioden. En stor del av näringslivet är centralplanerat. Jordbruket svarade 2004 för 30 % av BNP och 1997 för 46 % av sysselsättningen. Motsvarande siffror för industrin, som ofta bygger på bearbetning av jordbruksprodukter, var 25 % av BNP och 18 % av sysselsättningen i den formella eller registrerade sektorn. BNP per capita uppskattades 2005 till 361 US dollar. Landet har en makroekonomisk situation med hög inflation, underskott i handels- och betalningsbalanserna, en snabbt växande utlandsskuld och fallande produktionsnivåer. Privat nyttjanderätt, men inte äganderätt, medges för jordbruksmark och stadsfastigheter.

Jordbruket spelar en mycket stor roll för Uzbekistans ekonomi Det var vid 1990-talets ingång organiserat i ca 1 000 stats- och 1 150 kollektivjordbruk, har sakta börjat omvandlas i riktning mot mer decentraliserade och mindre brukningsenheter men då uppköps- och marknadsföringsorganisationen inte förändrats och då prissättningen för de viktigare grödorna fortfarande sker på administrativa grunder är situationen ungefär densamma som tidigare. Endast ca 10 % av Uzbekistans territorium lämpar sig för åkerbruk. Merparten, eller 4,2 miljoner ha, konstbevattnas genom ett 170 000 km långt system av kanaler som leder vatten i huvudsak från floderna Amu-Darja och Zeravsjan samt från det övre loppet av Syr-Darja. Den dominerande grödan är bomull, vilken svarar för omkring 40 % av jordbrukets hela produktion. Med en bomullsskörd om ca 4 miljoner ton per år är Uzbekistan en av världens fem ledande producenter. Andra grödor som odlas i betydande utsträckning är ris, vete, grönsaker, potatis, frukt och vindruvor. Också silkesodling bedrivs i kommersiell skala. Vid sidan av åkerbruket spelar boskapsskötseln, främst med nötkreatur, får och fjäderfä, en betydande roll för landets livsmedelsförsörjning. Även beredning och försäljning av hudar, skinn, ull och pälsar förekommer.

Uzbekistan har stora utvinningsbara råvarutillgångar. Det gäller särskilt fossila bränslen, där Uzbekistan under den sovjetiska tiden utvecklades till en av unionens ledande producenter av naturgas. Utvinningen sker i huvudsak i mellersta Uzbekistan och i Ferganadalen. En stor av denna exporteras, främst genom den rörledning som dragits mellan Bukhara och Uralbergen i Ryssland. Gasen är inte bara en viktig exportvara utan är även av central betydelse för den inhemska industrins energi- och råvaruförsörjning. Utvinningen av olja och kol täcker merparten av det inhemska behovet. Uzbekistan producerade 1995 ca 8 milj. ton råolja per år. Nya fyndigheter vid Namangan och Fergana i landets östra del gör det troligt att volymen kan komma att öka. Fyndigheter av kol finns bland annat i. Ferganadalen, medan brunkol bryts i Angren vid Tasjkent. Gruvindustrins viktigaste verksamhet är utvinningen av guld. Man beräknar att ungefär 80 ton bryts varje år, vilket innebär att Uzbekistan är en av världens tio största guldproducenter.

De viktigaste exportvarorna utgörs av bomull och naturgas, men även andra råvaror så som guld och uran är viktiga. Därtill kan skinn- och läderprodukter samt textilier nämnas. Importen utgörs främst av maskinell utrustning och livsmedel, inklusive spannmål. Andra viktiga importvaror är olja och petroleumprodukter, transportmedel och konsumtionskapitalvaror.

Källor
Nationalencyklopedin
UD – Mänskliga rättigheter i Uzbekistan 2006
Freedom House – Freedom in the world 2007
Craig Murray: Murder in Samarkand, Mainstream publishing
“Väntad seger för uzbekisk diktator” DN 24/12-2007
”Maktkamp om Asien” DN 22/8-2007
BBC – Newsnight, 30/10 2007
www.amnesty.org

Kommentarer inaktiverade.